Bakgrund 

Efter valet 2014 uppstod ett parlamentariskt läge där Socialdemokraterna och Miljöpartiet tvingades söka stöd hos Vänsterpartiet för att få igenom sin budget. Vänsterpartiets krav för att stötta regeringen var att det skulle tillsättas en utredning för att ta fram ett förslag på hur man ska gå tillväga för att stoppa vinstdrivande företag inom välfärdssektorn. Regeringen och Vänsterpartiet tecknade en överenskommelse om att tillsätta en utredning som senast 2016 skulle lägga ett förslag om hur vinster i välfärden kan begränsas.

Denna utredning tillsattes under ledning av tidigare kommunalrådet i Malmö, Ilmar Reepalu, den 5 mars 2015. Efter ett utskottsinitiativ fick utredningen ett tilläggsdirektiv som handlade om att man också skulle utreda bland annat hur högre kvalitetskrav kan användas för att styra välfärden.

Utredningen hade i uppdrag att föreslå ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster samt att se över de regelverk som används när privata aktörer anförtros att utföra välfärdstjänster. Vidare har det ingått att analysera frågor som berör öppenhet och insyn när det gäller hur offentliga medel används, prövning av de privata aktörernas ägare och ledning samt tillfälliga boenden för asylsökanden.

Utredningens uppdrag omfattade verksamhet inom skolväsendet och äldreomsorgen samt sådan hälso- och sjukvård som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (HSL). Tandvård ingick inte. Vidare omfattades hem för vård och boende (HVB) och all verksamhet enligt socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) som bedrivs i privat regi liksom all verksamhet som är kopplad till insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

När utredningen presenterade sitt huvudbetänkande den 8 november 2016 möttes det av massiv kritik från näringsliv och remissinstanser som Konkurrensverket och Advokatsamfundet. Ett flertal näringslivsorganisationer gick tillsammans ut och uppmanade och stöttade företagare i att skicka in remissvar för att förklara hur förslaget skulle slå mot deras verksamhet och enligt uppgift har det aldrig tidigare kommit in så många remissvar till regeringskansliet. I maj 2017 presenterades det slutbetänkande som var ett resultat av tilläggsdirektivet.

Utredningens olika förslag har därefter delats i ett antal olika propositioner, läs mer under Tidslinje