Den svenska
välfärdsmodellen med gemensam skattefinansiering, en mångfald av utförare och
valfrihet för medborgaren är unik.
Den 7 juni 2018 var
en viktig dag för den modellen. Då röstade riksdagen ned regeringens
proposition om att införa vinstbegränsningar för företag verksamma inom bland
annat skolan och äldreomsorgen. Förslaget skulle, enligt regeringens egna
beräkningar, innebära att företagens rörelsemarginal maximalt skulle få uppgå
till 0,3 procent.
Det nu
nedröstade förslaget var inledningsvis tänkt att även omfatta hälso- och
sjukvården, men regeringen valde så småningom att undanta den sektorn från
förslaget. I stället tillsatte regeringen en ny utredning som specifikt utreder
de privata välfärdsföretagens framtid inom hälso- och sjukvården.
Vad den
utredningen kommer att föreslå återstår naturligtvis att se; slutbetänkandet
ska överlämnas vid halvårsskiftet 2019. Om utredningens förslag i någon utsträckning
skulle bära likheter med det förslag som riksdagen avvisade den 7 juni 2018, finns
det dock skäl för förtroendevalda och tjänstemän att vara oroliga.
Nedan finns en översiktlig beskrivning av de privata vårdgivarnas betydande
bidrag till välfärd, mångfald och valfrihet i våra landsting/regioner. Som framgår
skulle ett eventuellt politiskt beslut som försämrar förutsättningarna för
dessa företag att fortsätta verka få stora konsekvenser för medborgarnas hälso- och sjukvård.